Springa var det ja...

Min springtur var inget annat än pinsam. Jag powerwalka fram till det stället jag bestämde att jag skulle springa ifrån och när jag väl kom igång sprang jag ungefär 300 meter och sen kajka jag! Min kondition är ju = 0, men inte fan trodde jag att den var SÅ illa! Aja, jag powerwalkade resten av vägen hem i alla fall och det måste ju vara värt något. Sedan när jag kom hem hade jag svårt att bestämma mig. Ska jag fortsätta att träna upp mina springingskills eller ska jag börja med mitt energiska powerwalkande på heltid igen. Det hade ju varit roligt att kunna springa en km utan att ramla ihop på backen och få andnöd även fast jag hatar att springa. Jag vill i alla fall bli lite mer hälsosammare så jag ska nog börja med powerwalk och sedan efter ett tag börja springa. Jag tror att min kropp fick en smärre chock när jag började bara sådär...

Idag är det Norges nationaldag! :D Yippie! Önskar som vanligt att jag var i vackra Norge idag, som precis alla andra 14 år(räknar inte med mina första levnadsår eftersom då kunde jag inte tänka, typ). Jaja, får försöka teleportera mitt sinne in i Magdas och Sandras(skumt men true) så jag också får vara med och fira!
Det hurrar vi med att sjunga första versen ur Norges nationalsång!
Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Elsker, elsker det og tenker
på vår far og mor
og den saganatt som senker
drømme på vår jord.
Og den saganatt som senker,
senker drømme på vår jord.